Virrevarr

Idag tycker jag så förbannat synd om mej själv. Jag är inte blyg att erkänna det annars heller. Men idag är det extra av allt. Det va nämligen idag jag skulle få "dommen" ang mina tänder. Jag hade ju räls+ett par lösa tandstälningar när jag gick i högstadiet. Sammanlagt blev det några år. Skenan som jag fick efter skulle sitta i ett år ungefär, därefter bara på nätterna. Jag använde skenan jämt. Livrädd för att tänderna skulle bli sneda igen. Tills en dag då en vänlig själ hjälpte till att städa och råkade kasta den. Då hade jag haft den några år. Närmare bestämt 4år. Så jag fick traska iväg till tandläkaren och få en ny. Dock fick jag en som va sned. Men det va väl inte mycket att göra för tänderna hade ju redan "stuckit iväg". Man liksom kände ett tryck i tänderna hela tiden. I allfall, nu ganska många år senare så fick äntligen min privata tandläkare mej att gå till FOLKTANDVÅRDEN för att höra om de kan fixa detta åt mej, om det finns någon typ av garanti. Hon fixade an avjutning av tänderna (kostar bara sisådär 800kr), skickade den till dom och de kallade mej till en konsultation. Och jag va där, hon kollade i min mun och kom fram till att "de skulle nog ha dragit ut några tänder, för det är för trångt. Det skulle iallfall jag ha gjort". (Nähä?! Det fattar ju t.om jag.) Hon skulle ta med sig frågan till ett möte och se om de skulle betala för att rätta till felet, men hon va tveksam. Visst tänkte jag. Jag lever på hoppet tills det är kört. Iallfall så fick jag en påminnelse ang tiden som jag hade idag via sms(det har dom tydligen råd med).  Gick dit och hon talade om för mej att "Nej, vi betalar inte detta igen". Vadå IGEN?? För helvete! Det är ju dom som har gjort fel. Så bad hon mej att gapa i en sekund för att återigen berätta för mej att "det är trångt här, för att fixa till detta måste vi ta ut tänder". Ja, sa jag, det ser förstår ju t.om jag. Jag har svårt att stå upp för mej själv såna här gånger. För jag blir så besviken så jag börjar gråta om jag börjar prata. Så jag va väldigt tyst. Hon sa att hon skulle göra på ett annat sätt och hjälper mej gärna att rätta till det. Men att jag får bekosta det själv. J-la skit säger jag. 15 000-20 000kr är det som dom tycker att jag ska betala pga ett fel som dom har gjort. Jag hade redan bestämt att jag skulle säga "självklart går jag inte hit och gör detta igen. Eftersom ni uppenbarligen inte vet vad ni håller på med och inte har några garantier. Detta fixar jag privat. Så det blir ordentligt gjort". Men som sagt, jag va inte så tuff. Men jag tror att hon förstod genom mina små pikar som jag fick fram, att jag hade noll förtroende för dom och att jag hellre övervägde att åka till Stockholm(där det tydligen bara finns dessa tandläkare privat) och göra detta än att göra det hos dom igen. Jag vet att jag är en i mängden, en fis i rymden, piss i havet för dom. MEN, den lilla människan måste ju försöka få fram sin åsikt på nåt sätt... Dock va jag rätt kass på det idag... Igen..

Och så va det nån jävla gnällkärring på Ica oxå, som jag försökte gå förbi som medvetet ställde sig ivägen när jag skulle springa in och byta en trasig grej med alla mina saker kvar vid kassan och Isa på armen.
Ja vad är det för en dag! Nu ska jag göra slingor också, det fattas bara att håret ramlar av så är det PARTY PÅ HÖG NIVÅ.