Det enda vi vet med säkerhet, är att allt är osäkert.

Egentligen hade jag ju tänkt att radera bloggen. Men jag saknar den lite. Det va över ett år sedan jag skrev sist. Jag har egentligen alltid skrivit och jag älskar det. Verkligen. Men tiden finns inte. Jag borde ta upp papper och penna och skriva, något jag kan gömma i en låda liksom. Men innan jag har hittat något att skriva på så har jag redan glömt vad jag letade efter...
 
Livet är som det varit de senaste åren. Renovering, barn(+1), hund, sambo och allt som hör till. Jag slits mellan att älska det så jag gråter till att va så slut så att jag gråter. Vi har väl haft lite otur med sömn och sjukdomar, men så kommer jag på att det kunde va värre. Det kunde va cancer. Och vips så är jag där, i orosmolnet. Tänk om barnen dör, tänk om någon dör, tänk om jag dör. Denna dödsångest, att det ska vara så jävla svårt. Att jag inte bara kan släppa det. Tänka som jag blev tröstad när jag va liten "men Emma, ALLA dör till slut. Så är det bara". BARA?! Jag gillar det inte, det är som ett strypkoppel.
 
När jag ändå är lika deprimerande som Reinfeldt ser ut, så kan jag lika gärna fortsätta.
 
Jag är i en annan kamp. Kampen mot sockret. Jag lovade mig själv att denna gången som jag är mammaledig så ska jag inte sitta grå och trist i en lekpark och gäspa tills jag har munnen full av flugägg. Nej jag ska va pigg. Vagga vagnen med högerhanden medans jag spelar fotboll med ena foten och tränar aerobic med den andra. I vänsterhanden har jag självklart vattenflaskan, eftersom jag ska dricka minst 2liter om dagen. Lilla kylbagen med mellis är med överallt eftersom blodsockret ska hållas jämt så inte sockersuget smyger sig på. Jag har allt tänkt ut allt sörru. Och så ska jag börja plugga. Och nu sitter jag här, med ett av tio uppdruckna fantaglas,chokladsmak i munnen och funderar på hur planen var nu igen. Den där miljonen, hade jag vunnit den eller?
 
Tar ett glas fanta till. Fan.
 

Fånga dagen!

Denna vecka har jag haft semester. Eller Ja, alla dagar utom en. För att komma ikapp lite och göra saker som jag aldrig hinner och umgås med Isa utan den där stressen över jobb och dagis och allt det där. När vi flyttade till det nya huset så hade jag planerat allt så bra. Dagisinskolning och inflyttning samtidigt. Två veckors semester för att hinna greja och komna i ordning. Och vips, mitt i allt, så blir hon sjuk. Hon blir sjuk och jag blir deppad när jag inser vad mycket vi faktiskt har att göra med huset. Och att Isa blir sjuk, när jag tagit mina sista semesterdagat. Och att hon blir sjuk stackarn, mitt i allt. Som tur är så har vi vänner och familj som kom o hjälpte till. TACK för att ni finns! Men denna röran har liksom fortsatt, mycket som går emot oss. "Så är det att renovera säger endel", fast vi har renoverat förut och uppfattade det inte så. Nu har jag iallafall tagit semester igen och hur började den? Jo, med ont i halsen o snuva. Allergi eller förkylning.. somnar gärna stående. Varför känns det alltid som att något måste offras för att man ska få? I det stora hela, ok, jag offrar gärna min näsa. Jag hann endel, men hade gärna hunnit mer, är visserligen sällan nöjd. Jag förstår inte varför man skaffar en nanny, men jag förstår om man drömmer om hushållerska, eller att kunna dela sig i tre. Eller fyra, eller fem. En som leker med Isa, en som leker med Pasha, en som städar ute, en som städar inne och en som jobbar. Det hade varit perfekt, vad kul vi hade haft, två femtedelar av mej, Isa och Pasha.

Att leva är inte nog. Solsken, frihet och en liten blomma måste man ha.

Ja inte händer det ofta, att jag skriver. Men nu fann jag till lilla bloggen och klockan är inte tolv än(!). Måste tipsa om min arbetskamrats blogg som du hittar här. Hon har precis sagt upp sitt boende och flyttat till båt tillsammans med sin man. Och nu ska dom segla båten från Sthlm(??) till Åmål. Man blir glad när man läser bloggen kan jag lova=).

Här har vi inte direkt valt att "kasta loss" och lämna många måsten. Men vi är i ett helt annat skede i livet. Och det har sin charm det också. Speciellt lilla Isa som förgyller min dag med alla nya ord och meningar. Favoriterna är "Vad gö du mamma?", "va saaa du mamma?" och "mamma obba?" medmera =).
Trött är jag dock heeela tiden och det verkar inte vilja gå över. Har börjat med en liknande zonterapi, dricker aloe´vera och massa annat(jajaja....) och hoppas energin kommer tillbaks. Det blir så förbaskat mycket pengar bara. Men man säger till sig själv att man skulle lätt lägga många tusen på ett par skor så då borde man göra saker som man faktiskt mår bättre av, på riktigt. Och i samma andetag som jag tar tag i allt och känner mej bättre, då blir jag förkyld(eller allergisk). Why?? Men nu äter jag allergi tabletter också så det vore väl f-n om jag inte skulle lyckas ta knäcken på de små energitjuvarna i mej!

Köket börjar bli klart. Vi är nöjda:). Hade oljevax på bänkskivan idag så den blir lite vitare istället för det där ekgula färgen.

Så häppåer!

Före:

Efter:

"Bara för att man är mor behöver man inte va expert på citronfromage"

00.07 och jag borde sova.
Men skriver några rader ändå=).
Cake-pops, borde jag göra det eller? Och köpa Odd molly och va fulländad? Näe, jag kör på inget bakande och noppriga kläder ett tag till!
Nu ska vi iallfall börja med köket. Kök och vardagsrum blir ungefär 80kvm här.. Det ligger ett plastgolv på halva(tre rum har ju blivit ett) och parkett på andra halvan. Plastgolvet ska rivas ut och ett nytt parkettgolv ska läggas ihop med det andra, sen ska allt slipas oljas och vax/lackas(?).. Köket åker ut, spiskåpan stannar och Dan håller på att montera in en ny fläkt i den. Sen ska vi få nån som murar in en vedspis under den och brevid vedspisen ska spishällen vara.. Och jag hade ju velat haft ett 30cm stekbord där också, men får se om jag lyckas lösa det "problemet", tror tyvärr att det blir för trångt.. I köksön blir det en halvfrys, under ett utav fönstrena blir diskhon(en sån där fin stor ho i vitt porslin) och under det andra blir det en liten inbyggd soffa av överskåp. Kommer oxå sätta in dubbla vitrinskåp som vi hade i förra huset. Blir sånt mysigt ljus av det tycker jag! Och så bryter det av alla dessa täta skåp. Dock blir det tyvärr inget Kvik kök, det blir ett likadant från Ikea som vi hade förut.. Det skiljde för mycket i pris och jag gillade inte Kviks vitrinskåp... Då känns det lite surt att betala över 30 000:- mer bara för att det är lite vitare.. Dock va allt lättare förra gången, jag visste exakt hur jag skulle ha det, nu är jag inte lika säker. Sen så har jag ju både Isa och Pasha nu med, det hade jag inte förra gången. Då kunde jag sitta och greja med det hela hela tiden. Men jag är glad att jag inte har den tiden nu! Trots att jag skulle behöva sova.. Nu...
Go natt!



"Det lilla sorgeskåpet, det innersta själshushållets allra heligaste som bara öppnas om natten. Var och en har sitt"

Ja varför inte blogga lite. Klockan är ju inte 01.00 än...!

Det har varit mycket funderingar ett tag. Jag är ju sån. Ibland, typ jämt. Nu ett tag har man hört mycket sorgligt tycker jag. Vet inte om det är så eller att jag bara upplever det så. Men det har varit saker runtomkring som påminner en om att livet faktiskt inte varar för evigt. Jag tycker inte att det är riktigt ok. Faktum är att jag skulle kunna grina som en gris över det just precis i detta nu. Ibland när man längtar efter nåt, eller absolut inte vill nåt så kommer man oftast till tanken "det är verkligen nu det händer", får då händer det. Då är man där.
Och ibland inser man att det faktiskt är som chefen säger "Emma, det blir kvâââl idag ågg"..
Och man inser att den dagen som är min sista dag känner jag kanske "att det är nu det händer" och det konstigaste av allt är att det blir kvâl ändå... Utan mej. Det är hårt. Jag känner mej ju så levande och hur skulle det kunna säga stopp? Och sen inte hända något mer.. Jag förstår inte och jag gillar inte att inte förstå. Och ännu värre är det att en dag kanske man står där utan de som man känner allra bäst. Och dom som känner mej alla mest.  Dessa känslor vill man ju inte veta av och inte ta i. Det lilla sorgeskåpet som man vill låsa och kasta nyckeln till... Men oftast kommer den där lilla jäklen tillbaks och man kikar i det igen och vips så tycker man synd om sig själv igen.


"Det händer oavbrutet
En strömmade flod
Oupphörligt i i oändlighet
Inuti ens huvud
Ett kaos utan slut
Inuti ens själ
Tankar av en obeskrivlig sort
Vad tänker jag på just nu
Fånga tankarna eller släpp dem fria
Dessa tankar"

Författare: Daniel Nordin




Men här är en som gör mej gla´, varenda da`
=)

Kortet är taget av Maja Wiik


ibland räcker det med en liten dikt=)

Jag önskar dig
Av: okänd

Jag önskar dig inte guld, mitt barn
ej heller pengar och makt.

Jag önskar dig modet att vara dig själv
och stå för det du har sagt.

Jag önskar dig inte en stenfri väg,
men kraften att vägen gå.

Jag önskar dig kärlek i rikligt mått
och vänner att lita på.

 


Jag har ingen längtan efter att bli jämlik mannen. Jag föredrar att behålla min överlägsenhet.

Ibland kan man bli så trött på jämlikhet. För det är så långt bort. Ibland känns det som tio steg bakåt, där vi är nu. Man ska jobba, tjäna lika mycket som mannen och hinna med allt det mammor gjorde förr. Inte konstigt att de flesta känner igen det där med att sömntimmarna blir färre och färre för att man inte hinner allt på dagen.

Min ena sida säger åt mej att jobba mindre och min andra att jobba mer. Min ena sida säger till mej att nöja mej med det jag har, min andra att jag ska sikta högre. Ibland vet jag inte om det är min vilja eller mitt borde.. Kanske är det en blandning.


Omedvetet ser man ner på de kvinnor som jobbar mycket och inte är hemma med barnen så mycket som de borde. Omedvetet ser man ner på de kvinnor som är hemma och skaffar massa barn och inte jobbar. Omedvetet tycker man att pappan som är hemma med barnen länge är duktig. Omedvetet kräver man mer av en kvinnan när det gäller familjelivet men har även samma höga krav i arbetslivet. Omedvetet är allt en man gör för familjen ett plus. Utan att påstå att kvinnor är offer så måste jag ändå påstå att kraven är orimliga.
Vi kan inte heller vara allt.


Folk som säger att dom sover som barn, är i regel barnlösa.

Just nu går livet fort, fast allt står still. Och allt händer men ändå händer inget. Och jag vet svaren på allt men ändå vet jag inget som jag visste. Allt är så enkelt men det mesta är så svårt. Och jag sover aldrig men jag är heller aldrig vaken. Försökt intala mej själv att jag visst sover och att det inte är så jobbigt.. Men nu när jag inte pendlar 12mil om dagen längre, bor i huset som jag längtat efter och att Isa faktiskt sover så blir det som en smäll och JÄVLAR VAD JAG ÄR TRÖTT! För nu går det verkligen att känna efter för nu är jag inte mitt i allt. Men att pausa sig själv ibland är nog inte helt fel. Att trycka på stopp och skita i det mesta. Jag har en utväxt som går ner till öronen för jag har inte orkat slinga/färga håret och jag har inte haft lust. Jag har inte ätit choklad varje dag för jag har inte känt för det. Jag har inte låtit bli choklad varje dag för jag har inte brytt mej. Jag har inte haft ångest över att jag inte motionerat för jag kan göra det en annan dag. Jag har jobbat, sovit, ätit och umgåtts med familjen varje ledig sekund. Och jag har inte dött. Jag har inte dött för att jag skitit i alla måsten. Jag har blivit blek och ganska ful, lätt slapp i bilringen men vem bryr sig. Dan tränar ju, jag har en snygg sambo att visa upp och en söt unge=). Och icke att förglömma min coola hund som skrämmer pensionärer på promenaderna,...! Jag kom på mej själv en dag när jag funderade över silikonbröst. "Många har det. Man kanske skulle skaffa. Det känns ju ganska äckligt att stoppa in nåt i kroppen som inte hör dit. Tänk om dom spricker. Mina hål i öronen läkte ju inte ens. Tänk om det bara blir ett hål och dom ploppar ut..! Men man gör ju inte så mycket som gör ont längre. När man va mindre slog man sig ju, drog bort plåster ganska ofta och tog stelkrampssprutan.. Ja, jag borde nog operera in silikon, det kan ju inte va värre än stelkrampssprutan. Det är ju skitviktigt med snygga bröst. Eller? Nej... Om jag hade fått slippa stelkrampssprutan så hade jag."

klädkammaren...

Då börjar det hända grejer med klädkammaren oxå då... dörrarna är på plats.. ett handtag till och dörrfoder så är sidan i sovrummet klart iaf. Sen ska den ju inredas oxå. Men det har jag redan ritat klart:) God natt!

Håll ögonen på målet

Täcka fönster och golv... elva fönster klara, fyra kvar...

man ska inte nöja sig med det näst bästa


Lev som du lär!

(Försöka duger.....) Nu är det detta rummet som är i fokus. Panelen kommer målas vit. Väggar till andra rum o kök kommer rivas, golvet ska slipas, en stolpe kommer placeras nånstans, limträbalk i taket och så funderar jag på att sätta vita trähyllor med konsoller längs med taket... tror det blir snyggt! Fönstren behöver oxå bytas men det är mer långsiktigt... Det är mycket annat som ska göras!

Stark är den som kan le åt sin egen svaghet

Idag har vi haft kvalitetstid. Jag och Isa. Gött och välbehövligt. På morgonen bar det av till dagis, inskolning dag 5. Det gick bra. Isa bakade och lekte och allt fungerade helt enkelt bra. Efter det så gick vi och handlade åt gammelfarmor. Hon har precis flyttat så vi satte upp tavlor, adventsstjärna och fikade. Sen gick vi vidare till J, N och lilla S. J skulle låna en badbalja så jag Pasha och Isa traskade genom skogen. Det vad badbaljor, ungar och hundar överallt kändes det som.. Haha! Så idag har Isa ätit både ostbågar, vaniljbulle, choklad och druckit juice... Allt sånt som hon egentligen inte ska äta.. Men men, imorgon är en annan dag. Det har varit så rörigt med flytt och allt så ibland måste man bara få skämma bort henne.

I huset står det lite still idag. dan har ju börjat jobba och jag har fullt upp med unge och hund så idag bestämde jag mej för att inte stressa ang huset. Isas rum är klart(med det menar jag alltså själva renoveringsdelen, inte inredningsdelen), sovrummet är klart, men inte garderoben och det måste bli klart för att vi ska kunna använda sovrummet. Väggarna mellan vardagsrummet och köket är rivna, förutom den bärande delen. På fredag kommer förhoppningsvis byggubbarna och tar bort resten av väggarna och sätter upp limträbalk. Det ska bli VÄLDIGT spännande. Jag har inte tänkt så mycket på den "lilla" detaljen utan bara tänkt att "det ska bort", och så blir det... Så det är VÄLDIGT spännande=)=)=)! Sen så va jag tvungen att riva mitt älskade lilla skafferi... Sånt där fint gammalt skafferi (om man gillar sånt som jag gillar så tycker man att det är fint=)).. det blev inte bra att spara det helt enkelt. Det såg konstigt ut.. Så nu msåte vi göra nåt nytt skafferi och jag skulle kunna tänka mej något typ av hörnskafferi i den här formen, fast mindre:

Men vi får se hur det blir... Isa somnade när vi kom hem så jag har försökt skriva upp alla för och nackdelar med vårt förra kök. Och ritat en liten ritning på hur det ska se ut.. eftersom jag har gått restaurangutbildning, jobbat i kök och älskar att laga mat så är det absolut det viktigaste rummet i huset. Jag skulle lätt ha en miniteve och istället köpa nåt dyrare till köket. Dock håller nog inte Dan med om det=)

renovering del 1

Äntligen börjar det släppa. Att inreda ett hus igen, ett hem, vårt hem va inte så lätt. Förra gången va jag så säker. Inte så enkelt denna gång. Inte bara för att huset är 3ggr så stort som det förra utan för att det finns så otroligt mycket fint. Vitt känns inte lika självklart som förr, inte shabby chic stilen heller. Jag känner ett suug efter färg och Isas rum känns ju väldigt speciellt. Det måste liksom bli sådär operfekt-perfekt. Lekfullt och färgglatt och praktiskt... och framförallt säkert. Utan att bli jobbigt rörigt. Ska på julkväll hos Jolins 8/12 och hoppas på lite inspiration då! Både inför julen och renoveringen. Frågan är väl om vi ens hinner klart innan jul.. mycket hänger på byggfirman och när dom tänker sätta upp balk i taket. Man ska va glad att svärfar är gammal elektriker och att sambon är alltiallo och att man har familj och vänner som ställer upp. Så löser man det mesta!
Lilltjejen har fått öroninflamation, ögoninflamation och förkylning... Har aldrig varit med om att så mycket har krånglat under två veckor nån gång förrut. Och försäkringskassan ska vi inte ens tala om. Hujedamejj! Tur man har jobb, tycker synd om dessa stackars sjuka/arbetslösa själar som ska ha med dessa att göra varje dag. Hujedamejj igen!

Goda vänner är som stjärnor, det är inte alltid man ser dem men man vet vart de är.

Nu sitter man här igen. Söker inspiration... Googlar och googlar och googlar.. Hittar saker jag gillar men inget som känns rätt. Vill ha mer färg än i detta huset, men det får inte bli rörigt. Vill mixa lite ny stil och gammal men det får ju inte bli fuult.
Sålde på loppis i lördags och blev av med endel grejer, det kändes skönt! Jag har skänkt så otroligt mycket möbler, porslin kläder och skor till välgörenhet. Så jag har inte dåligt samvete över att denna gången gick välgörenheten till mej själv. Eller rättare sagt till Isa för det va hon som fick vinterkängor för pengarna.
Jag kan inte förstå hur det blir så mycket grejer. Man tycker ju inte att man handlar så mycket. Men nu har jag sett ett mönster och det är att jag köper massa billiga grejer som jag egentligen inte vill ha och som jag inte tänkt över och skippar att köpa det dyrare som jag verkligen vill ha. Då är det ju iallfall bättre att köpa det man verkligen vill ha för allt det sär skrotet man köper istället blir ju också pengar.
Nu ska jag jobba tre helger i rad. Och två av de helgerna är det Bomässor som jag vill gå på. Det är så tråkigt. Varför kan aldrig sånt va på en vardag? Det måste ju va nästan lika många som jobbar kvällar och helger som personer som jobbar måndag-fredag 7-16?  Jaja, jag har själv tagit en extra helg och jag visste att det skulle dyka upp nåt för det gör det alltid när jag tar extra.
Men jag tjänar iallafall mer och mitt hus blir snyggt utan den där jädrans mässan!=)

Äta bör man annars dör man

Här kommer mitt recept på en helt vanlig köttgryta:

1kg högrev med ben
1 flaska rödvin
oxfond efter smak (eller kalv om man gillar det bättre)
1/2- 1 kruka timjan
3 morötter
1/2 kålrot
1/2 rotselleri
1 palsternacka
1 lök
svartpeppar
salt

Skär rotsaker och lök grovt och fräs/bryn allt i omgångar i en gjutjärnsgryta. Ha i vin, fond(+vatten så att det precis täcker kött och rotsaker), salt, peppar och timjan. Låt grytan sjuda i ca 2 1/2h. Sen kan man lyfta ur grönsakerna och reda eller mixa endel av dem till såsen. Jag själv tar bort grönsakerna för att sedan reda såsen och hacka i lite ny o fräsch timjan.
Servera med ugnsbakade rotsaker.




Mitt tävlingsbidrag i månadens tävling på Kalasgott.com

Den som lever med planer för framtiden håller sig ung.

Då va det över igen. För 28:e gången har jag/vi firat min födelsedag. Den är inte förrän imorgon, men idag passade bättre än imorgon och lördagar är ju helt klart bättre än söndagar. Jag fick presentkort på skoaffär, jeans, presentkort på ikea, trisslotter och blommor. Jätte bra!
Och det bästa av allt va att jag hade bestämt mej för att göra nåt lättvindigt. Så det blev skaldjurspaj, ost och skinkpaj och kantarellpaj. En prinsesstårta och en White Lady. Himla bra för det är nog typ första gången som jag inte kände mej så himla stressad utan kunde sitta och prata i lugn och ro. För det är ju faktiskt det man vill hinna göra. Det är ju därför man bjuder hem folk, inte för att stå i köket hela dagen. Så en lyckad dag kan man helt enkelt säga att det va!

I måndags började jag jobba. Bara 50% nu i september och 75% från oktober. Det kändes nästan overkligt. Kändes som att det va igår som jag gick där med min stora mage och väntade på bebisen och att få va mammaledig. Och så är allt "över" och nu ska jag plötsligt va både mamma OCH jobba, hur ska det gå till?? Jag är nästan lite nervös faktiskt.. Hur ska man kunna hålla ihop allt? Och nytt hus också... Det är mycket att tänka på. Men läste en gång att man ska försöka tänka "jag vill..." istället för "jag måste...", så känns allt lättare, och så är det nog. Dessutom så är det vi väntar på kul! Men man är väl medveten om att det även är krävande och det är väl det som gör det hela lite nervöst. Men det blir bra!

Hinder är det du ser när du tar bort ögonen från målet.

Det va ju detta med soffa, och allt annat... Jag har bestämt mej(tror jag) för att köpa en rosa soffa. Ingen fis-rosa nu alltså utan en CHOCK-rosa. Vit panel, vita stora öppna spisen, öppen planlösning mellan kök och vardagsrum, vitt kök och en ROSA soffa. Tror det blir snyggt. Man tröttnar på en rosa soffa, ja. Men man tröttnar på en beige också. Efter att ha haft massa beige så känner jag mej beige och vill inte ha BEIGE mer... Två beige soffor räcker. Det blir rosa...=)=) Har hittat ett företag som gör byggbara soffor och dom har precis den rosa som jag vill ha=).
Och denna lampan ska vi också ha om den det finns en stooor=)

Isas tapeter har jag äntligen bestämt(tror jag) och den ser ut såhär:

Kommer va en fondvägg och resten vitt. Lite kul tycker jag! Man ska va lite kräjzö när det gäller barnrum! Och hon gillar fåglar, som typ alla barn(eller hur Ida?=))!(dock har jag insett att ugglorna ser lite farlig ut ibland=))
Vi har ju gröna fönsterlampor som kommer bli jätte fina till denna tapeten. Mamman gillar ju grönt! Det är ju huvudsaken, eller??

Har beställt en sängkappa oxå, den här:

Som jag tror kommer bli fin till den nya sänggaveln som blir i vitmålad, liggande råspont..
Blir jätte bra tror jag! Jag har bestämt färgen till sovrummet också, men kan inte riktigt säga vad det är för färg. Måste va exakt rätt nyans för att den ska va fin. Egentligen kan man tro att det är en kall färg eftersom den är ganska blå, men det är som lite grönblå så den är ganska varm. Vet att den är med på en tevereklam och varje gång jag ser den så tänker jag "DÄR ÄR DEN" och sen glömmer jag bort vilken reklam det va... hahahaha!!!

Men i vilket fall ska det bli jätte kul att börja greja med det nya huset! självklart vet vi(efter erfarenhet) att det kommer bli jobbigt. Men det är också väldigt kul! Och ett helt annat hus än det vi tidigare haft. Känns som det är hur lång tid som hellst kvar. Men 2 1/2 månad är ju ingenting.. Planering, planering, planering och endel magkatarr=)

blabliblablibla...

Det är inte lätt att hinna med att skriva faktiskt.
Jag längtar tills öppna förskolan börjar, så att Isa får leka av sig ordentligt med andra barn. Hur roligt är det egentligen att leka med en 27år äldre tant? Inte så väldigt kan jag tänka mej... Och jag tycker inte att det är så kul att leka heller faktiskt. Bada och va på ställen och kolla på djur och sånt är kul. Att läsa högt ur en bok är också mysigt. Men att bygga klossar och pussla och rita.. Nej, jag har inte riktigt hittat dit ännu.... Men jag försöker.

Var och tränade i morse så nu känner jag mig piggare. Det är verkligen konstigt det där. Här har man legat och sovit till 9-10 på morgonen i säkert en vecka och har inte gjort annat än att gå omkring o gäspa. Sen går man och tränar kl.06 på morgonen och är hur pigg som hellst hela dagen. Jag har varit ute med hunden två gånger,  lagat mat två gånger och bakat, fixade dessutom 9 matlådor. Träna är grejen! Att komma dit är dock väldigt svårt, tydligen...

Hjärnan är i renoveringsplaner och idag och igår har jag gått igenom en stor hög med inredningstidningar. Gissar på att jag har fler... Nu har iaf många åkt i soporna. Sparade bara såna som jag har användning för. Någon som vet några bra tidningar med badrum? Jag tror jag har bilden framför mej, men smarta detaljer kan det aldrig bli för mycket av och allt ska va planerat och klart den 15/11. Isas rum är också ett rum som jag inte kan sluta tänka på. Det ska va stilrent men färgglatt och ett rum där hon kan greja som hon vill utan att vi behöver lägga oss i. Alltså inte massa grejer som hon kan skada sig på eller som går sönder lätt. Färgerna jag tänkt på är rött och vitt. Men så hakar jag upp mig på feng shui också så nu är jag lite vilsen. Löjliga problem? Jag vet.. Men jag säger som jag brukar "vi ska va glada över att vi bara har töntiga problem att orora oss över".

Alla tänkbara tips inom alla typer av stilar tas emot med öppna armar!

kraaam

Förresten så hade vi kräftskiva i lördags=)

Nytt hus...

Första kvällen på länge som jag sitter uppe själv och har datorn på. Så varför inte skriva ett inlägg när det va så längesen.. Bloggen finns ju kvar och det händer ganska mycket i livet. Så varför inte dela med sig?

För ett tag sen fann vi ett hus som va till salu i Årjäng. Ett hus som Dan gillade och som jag gillade. Så vi la ett bud och vi köpte det. Det är mycket att göra tex. dränering, badrum, myyycket vit färg på träpanel, nytt golv uppe, ta bort panel och trägolv i källaren, flytta några väggar mm. Vi har mycket att göra. Men vi har en bild framför oss hur det kommer se ut och det kommer bli perfekt. Så nu har vi budgivning på vårt hus och det har varit många intresserade och det känns kul på alla sätt. Det är ju ett populärt område men trots detta säljs ju inte alla hus efter en vecka. Så det är såklart även kul att många verkar tycka att vi har det fint. Vi har ju trots allt planerat och renoverat i måånga timmar...
Här är länken till vårt hus på hemnet..
Vi följer budgivningen med spänning.......!!!

Så just nu går tankarna i renoveringens tecken(igen) och jag funderar mest på badrummet som är vårt prio ett..
Jag är inne på nåt i grå/vit. Med orange handdukar på hösten och gröna på sommaren=)=). Det blir bra det! Jag gillar shabby chic stilen och va inne på det. Men känner att ett badrum kostar för mycket för att "haka upp sig" på en stil som är modern just nu och dessutom har varit det ganska länge. Jag kör på samma linje som med vårt förra badrum. Så neutralt som möjligt, med egenskaper som jag tycker är viktiga. Ljust, fräscht, lättstädat och mycket förvaring. Jag tror det kommer bli jätte bra! Och denna gången får vi plats med ett badkar=).
Ska försöka uppdatera under tiden som jag planerar. Får se hur tiden räcker till nu när jag börjar jobba....!

ha dä!




Tidigare inlägg
RSS 2.0